Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Gud under livets alla förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. (1 Tess 5:16–18)

Att be hela tiden – är det ens möjligt? Ja, förmodligen inte om vi bara ser bön som tillfällen då vi är stilla och ensamma med Gud. Då skulle det vara omöjligt för oss att samtidigt klara av jobb, studier och allt annat vi sysslar med varje dag. Men att be ständigt handlar om att ha med sig Gud överallt; på jobbet, i skolan eller när vi ser på tv. Att ha ett samtal med honom under dagarna och prata med Jesus om allt vi är med om eller tänker på. För allt i våra liv kan faktiskt göras i gemenskap med Jesus – om vi bara bjuder in honom. Som det står i Korintierbrevet 10:31: ”Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.”

En väg att komma närmare Gud och leva i hans gemenskap handlar alltså inte så mycket om att förändra vad vi gör, utan att förändra vår attityd och inställning till det. Att gå ut och springa kanske inte verkar särskilt ”andligt” – men det kan vara ett jättebra tillfälle att ägna tid åt att samtala med Jesus och samtidigt få tacka och ära honom för att vi har kroppar som fungerar och får möjlighet att göra det vi tycker är roligt.

Påminns om vem som är nummer ett
För mig visar KRIK-samlingar så tydligt hur Jesus är mitt ibland oss – lika mycket en vardagseftermiddag i idrottshallen som i kyrkan. Att mitt i all svett, trötthet och glädje få stanna upp för en kort andakt och lyfta upp Jesus i centrum är ett underbart sätt att visa tacksamhet men också påminnas om vem som förtjänar att vara nummer ett i mitt liv. Gemenskapen med honom är naturlig i alla situationer, och det finns ingen plats där Gud är närmare oss än där vi befinner oss just nu.

Men självklart är även stillhet med Gud viktigt. Tänk bara på hur Jesus själv gick undan och bad i ensamhet under sin tid på jorden. Han gjorde det på obekväma tider – både tidigt på morgonen innan någon annan gått upp och sent på kvällen. Tröttheten spelade ingen roll, han visste att ingenting var viktigare än gemenskapen med Gud. Så är det för oss också!

Och vi har friheten att vända oss till Gud med precis allt. Det spelar ingen roll hur stora behov eller problem vi kan tänkas ha – när vi ropar till Gud lovar han att hjälpa oss. Kanske inte alltid just på det sättet vi förväntat oss, men han lyssnar och ger de svar vi behöver för att komma närmare Gud. Det är ett löfte att lita på och tacka för!

”Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er”. (1 Petr 5:7).

Bön: Herre, tack för att du alltid är nära och lyssnar till våra böner och samtal med dig. Hjälp oss att göra allt till din ära, och låt oss aldrig glömma att visa tacksamhet för vad du gjort och ständigt gör för oss. Amen.

Rickard Petersson