Åke Lager var med och tog beachvolleybollen till Sverige och har engagerat sig i idrottsmission i över 40 år. Redan på 80-talet drog han igång Sport for Christians och än idag brinner han för att kombinera idrott och tro.
– Ett bibelord jag ofta återvänder till är att om man först söker Guds rike så ska man få allt det andra också (Matt 6:33). Det har jag upplevt livet igenom, säger Åke Lager.

Åke Lager fyller 75 år i april, men det är svårt att tänka sig. Han spelar fortfarande volleyboll varje vecka och springer, åker längdskidor och cyklar.
– Men idag har jag faktiskt träningsvila. Jag har lite känning i ett knä, säger Åke och fortsätter:
– Nej, det är klart att jag är tacksam över att fortfarande vara pigg och frisk! Det är jättekul att kunna spela volleyboll både med gubbarna och med ungdomar som är 60 år yngre. Jag tror att kroppen mår bra av att röra på sig.

Startade Sport for Christians

Det stora idrottsintresset har följt med under hela livet. Han startade idrottsföreningen SMU Ulricehamns Volleybollklubb (Svenska Missionsförbundets ungdomar) tillsammans med kompisarna
i kyrkan och fick senare jobb som informatör på Svenska volleybollförbundet.
Några år tidigare var Åke Lager i USA och testade på beachvolleyboll och tog med sig sporten till Sverige.
– Det var ganska många kristna som spelade volleyboll då och jag fick idén att man skulle kunna anordna läger med beachvolleyboll och bibelundervisning kombinerat.
Åke fick kontakt med pingstpastorn Lasse ”PP” Nylén, som också var speedskiåkare på World Tour, och de startade Sport for Christians tillsammans.
– Vi bestämde oss för att inte begränsa oss till skidor och volleyboll utan försöka få in alla kristna idrottare i det. Redan första vintern hade vi en resa till Alperna och på sommaren ett volleyboll-läger och sedan kom det in fler sporter och läger.

Upplever en större öppenhet idag

Senare bytte de namn på föreningen till Kristen Idrottskontakt – efter att ha träffat KRIK i Norge på en europeisk konferens för idrottsmission.
– Vi träffade grundaren Kjell Markset där och jag var också med på deras nyårsläger i Lillehammer. Vi tyckte sen att deras namn är ju bättre, vi tar det också! Men vi hade ingen koppling till norska KRIK utan var helt fristående.
Engagemanget var ideellt och målsättningen följande:
1) Att hjälpa kristna idrottsmän, från elit- till motionsnivå, att växa i sin tro.
2) Att kristna idrottsmän ska kunna hjälpa sina idrottskompisar fram till en kristen tro.
3) Att skapa förståelse inom församlingarna för att kristna idrottar aktivt.
– Den sista punkten har vi nått ganska långt på tycker jag. Nu är det accepterat att man är idrottare även om man är kristen. Det är generellt en större öppenhet idag. Ungdomar har inte en massa fördomar om kyrkan på samma sätt som tidigare. Många har ingen uppfattning alls och det ser jag som en stor möjlighet, säger Åke.

Får oväntade frågor

I dag är han engagerad i Beach Church som arrangerar läger, beachkonfa och även samverkar med KRIK-linjen i Mullsjö.
– Beachkonfa är idag ett etablerat begrepp i hela beachvolley-Sverige. I år är det 27 stycken med och det roliga är att 80-90% av dem inte brukar gå i kyrkan. De kommer ofta med frågor och funderingar från ett annat håll än vad man är van vid och kan ifrågasätta saker man själv inte ens tänkt på.
Genom åren har han sett flera ungdomar komma till tro under konfan och senare själva engagerat sig som ledare.
Hur har tron påverkat ditt eget liv?
– Den påverkar allt. Ett bibelord som jag ofta återvänder till är att om man först söker Guds rike så ska man få allt det andra också. Alla andra behov som i var vi ska bo, äta, försörja oss, jobba med och så vidare. Och det har jag verkligen upplevt livet igenom. Gud har lett mig på olika sätt och livet har blivit mycket bättre än om jag hade planerat det själv. Och roligare!
Text: Rickard Johnston