Tio år! Nu i april firar Olle Härdne tvåsiffrigt på KRIK-kontoret – och än är han långt ifrån färdig med idrottsmission.
– Jag har alltid känt att det här kan jag hålla på med hela livet. Jag älskar att se människor växa, ta kliv i tron och är tacksam över att få jobba med det viktigaste och roligaste jag vet, tron och idrotten, säger han.

Olle Härdne gjorde sin första dag på KRIK-kontoret under april 2013. Nu, tio år senare, har han med sig mängder av höjdpunkter och minnen.
– Det är så otroligt många grejer jag tänker på! Att få åka till Tanzania med KRIK-spåret, turneringar med CHRISC, att sjunga lovsång med konfirmander på ACTION, KRIK-Kalasen i Falun och Skövde, alla år i Spanien med KRIK Training Camp, ledarskapshelger på Bosön. Att resa till London och se Arsenal-Östersund med ett gäng KRIKare. Torsdagsfotbollen på kontoret. SNOW CAMP i Åre med golvboende i en iskall curlinghall på en trasig luftmadrass glömmer man inte heller…
– Det har varit så många möten och relationer med ledare, kontoret och gamla elever. Att få se människor få erfara Jesu kärlek, växa och möta dem flera år senare är alltid häftigt. Hur de tagit kliv och tror på sig själva, har bevarat tron och vågar leda andra. Det är stort.

”Glömmer ofta att jag arbetar”

Olle Härdne tillbringade sina fem första år på KRIK-kontoret i Uppsala, men är sedan 2018 föreståndare för KRIK-linjen i Mullsjö och bor numera i Habo tillsammans med frun Ida och två barn. Han jobbar också som fotbollstränare i Husqvarna FF.
– Jag har alltid älskat mixen i arbetet med KRIK och inom fotbollen. Det finns både utrymme att leda på fältet, i hetluften, men samtidigt ha space att visionera och jobba strategiskt. Jag är otroligt tacksam för att få vara med och se unga människor genomföra stora ting med små redskap, på läger, i KRIK-grupper och i bibelskoleklasser. Ofta glömmer jag att jag ens arbetar. Att se nya saker växa fram och uppmuntra och utmana unga människor kommer jag aldrig att tröttna på. Oavsett vart det sker.
– Att sitta framför datorn och jobba administrativt kan ha sin charm, men det är i klassrummet, på en scen, i längdspåret, på fotbollsplanen eller i det enskilda samtalet med en annan människa som jag lever upp. Nuförtiden jobbar jag en hel del själv när jag förbereder och administrerar KRIK-linjen, då kan jag sakna gemenskapen på KRIK-kontoret och det team-arbete som KRIK är. Det har jag alltid tänkt, vi är KRIK tillsammans och att skapa goda mötesplatser har aldrig varit en one-man show.

Tänkte du från början att du skulle bli kvar på KRIK i tio år?
– Ja, faktiskt! Jag tänkte att det här kan jag hålla på med hela livet, och det är inte omöjligt att jag kommer göra det på ett eller annat sätt. Jag är tacksam till Gud över att få vara en del av idrottsmissionen och ha möjlighet att kombinera det viktigaste jag vet med det roligaste. Hur många får göra det?
Text: Rickard Johnston